Saga är nu nere från trädet...

Saga är nere från trädet. Först klättrade tjejen från Mora klätterklubb upp för att hämta henne men eftersom Saga som jag misstänkt bara klättrade upp i toppen fick vi knyta fast ett rep runt stammen och gunga trädtoppen fram och tillbaka. Saga flög ner på marken. Såg otäckt ut men det var enda sättet att få ner henne. Hon sprang ut i skogen, säkert jätterädd. Nu väntar jag bara på att hon ska komma hem så att jag kan kolla om hon är ok eller är skada. Jag hoppas verkligen att hon ej har skadat sig allvarligt för en för dyr veterinärkostnad vet jag inte om jag har råd med : ( Håll nu tummarna att hon är ok!

Hjälpen är påväg!

Har nu på morgonen ringt runt till en massa människor som är klättrare, den första hänvisade mig till en kille som brukar ta ner katter men han var i Norge, han i sin tur hänvisade mig till en tjej och hon kunde hjälpa mig. På eftermiddagen kommer hon och en person till för att hjälpa mig med Saga : ) Äntligen har jag hittat hjälp. Tack Hasse frör tipset, du kanske räddade hennes liv : ) haha. Nu ska jag äta min frukost och sen cykla ner till Willys och ta ut pengar. Något ska dom få som tack för hjälpen.


Dag 8

Saga har nu suttit i trädet i åtta dagar och tyvärr hinner jag inte gå och titta till henne förren vid eftermiddagen när jag kommer hem från körlektionen. Jag måste även sitta kvar på trafikskolan en stund för att plugga på teorin. Det gäller att ligga i nu så att man klarar det på första försöket när det är dags den 7.e Oktober. Mer info om Saga kommer på eftermiddagen...

Locka med mat

Har nu varit hos Saga igen och denna gång ska jag försöka locka ner henne med en påse blötfoder i en form som jag har ställt nedanför trädet. Hoppas, hoppas, hoppas. Orkar inte oroa mig, det tar all energi från mig. Nu ska jag plugga lite, sista uppgiften i Rehabilitering/Habilitering. Bara en lektion kvar och bara en vecka kvar tills praktiken börjar. Nervöst. Teoriprov och uppkörning närmar sig också...

Söndag

Godmorgon alla läsare! För min del blev det några glas vin till nya Harry Potter-filmen på Canal Plus igårkväll. kvällen spederades själv med Sanny och Zeplin, samt Casper och Charlie naturligtvis : ) Idag ska det tvättas kläder och sedan fortsätter den numera vanliga aktiviteten om dagarna att försöka få ner Saga från trädet. Jag sprang och öppnade ytterdörren jag vet inte hur många gånger igårkväll för att se om hon var där, men det var hon inte. Jag drömde till och med om det där, men i drömmen så kom hon... Åh, Saga kom hem, vi saknar dig så.



Charlie


Envis...

...det är vad Saga är. När jag var där tidigare och hon såg mig så ropade hon så högt och mycket. Men komma ner, det tänkte hon minsann inte. Någon gren har hon dock klättrat ner och det är ju ett litet framsteg. När jag var där andra gången idag såg jag henne inte alls uppe i trädet (grenarna sitter ganska tätt så det kan vara svårt att se). Jag ropade och ropade men jag fick inget svar. Jag tänkte att antingen är hon död och ligger så att jag inte kan se henne eller så har hon kommit ner. Jag trodde självklart på det sistnämda och tog genast en runda i skogen för att ropa på henne. Jag gick hem för att se om hon var där men det var hon inte. Jag bestämde mig för att gå tillbaka till trädet. Jag ropade igen och hörde henne, och visst satt hon självklart uppe i trädet, suck. Tillbaka på ruta ett igen. Ska bege mig dit en sista sväng nu innnan hockeyn börjar klockan 19.

Tack alla snälla människor som hjälper mig på Facebook med att hitta hjälp. Jag är så tacksam.

Äntligen Lördag...eller

Nu har helgen börjat på riktigt och det tråkiga är att man inte kan slappna av riktigt och njuta av det. Saga sitter fortfarande uppe i trädet och det har nu gått 6 dagar. Hjälp vad ska jag göra. Har fått tips om någon klättrare i Älvdalen som brukar ta ner katter men tjejen hade inte tfn nummret till honom så det hjälpte mig inte speciellt mycket. Jag är och lockar flera gånger om dagen och har med torrfoder att locka med men ingenting hjälper. Förut svarade hon varje gång jag ropade, nu svarar hon bara någon gång och sen är hon tyst, som om hon har gett upp. Någon gång ibland reser hon sig upp och jag tror att hon ska försöka klättra ner men då går hon bara ett varv runt trädet och lägger sig ner.

Samtal till brandkåren

Eftersom att trädet är så högt bestämde jag mig för att ringa till brandkåren och i alla fall höra mig för om det finns hjälp att få om det verkligen skulle behövas. De har vintertid satt att katten måste ha suttit i trädet i 3 dygn innan de kommer och hjälper till, andra kravet var att de kan komma fram med sin bil vilket de inte kan i Sagas fall. Hon sitter ju i ett träd ute i skogen. De trodde att hon skulle kunna komma ner själv även fast hon är högst uppe i ett högt träd. Hoppas att de har rätt och att hon snart försöker klättra ner. Jag är bara så rädd att hon ska tappa fotfästet och ramla rakt ner på en utstickande gren och ... ja ni förstår nog vart jag vill komma...



bilden ovan: Saga idag, högst uppe i en tall i skogen

bilden nedan: Och så här såg det ut förra gången Saga satt fast i ett träd i flera dygn


Onsdag

Vad skönt att vakna upp till lite sol! Saga har fortfarande inte kommit ner och det är tveksamt om hon kommer ner själv. Kanske får ta och ringa brandkåren och fråga i alla fall. Kanske kan de vara snälla och ställa upp. Jag tänkte gå och titta till henne idag efter körlektionen men hon lär nog sitta kvar där uppe i tallens topp. Igår följde även Zeplin med bort till henne och jag hade hoppats på att han kanske kunde locka ner henne, men Saga såg honom men han hörde inte henne så den taktiken fungerade inte heller.


Ibland kan inte ens bästa vännen hjälpa

Efter frukost tog jag och Sanny en promenad bort till trädet som Saga sitter i. Jag såg henne inte alls först men hörde henne. Jag letade och letade och till slut såg jag henne nästan längst upp i trädet. Jag lockade på henne utan resultat och tillslut hörde Sanny henne och de pratade med varandra. Då barst det för mig, de är ju bästa vänner och ligger jämt och sover bredvid varandra. Till råga på allt så är vädret uselt idag, det regnar och blåser och trädet vajar fram och tillbaka. Hon måste vara helt skräckslagen däruppe. Det gjorde verkligen ont i hjärtat att gå ifrån henne, att lämna henne där alldeles ensam. Jag känner mig som en svikare, jag som ville ge dem alla tre ett så bra och långt liv som möjligt. Nu kanske jag aldrig mer får hålla om henne. Jag vet inte vad jag ska göra, om jag ens kan göra någonting. Jag tror att hon är för högt uppe. Jag kan inte göra annat än att be (och jag är inte ens troende) och hoppas på ett mirakel...


Tisdag

Godmorgon alla läsare! Jag vet att ni läser men ni är hemskt dåliga på att kommentera ; ) Min natt har i alla fall varit hemsk. Dålig sömn om ens någon sömn alls. Var uppe ett flertal gånger och kunde inte få ro, detta på grund av alla tankar på Saga, ensam ute i skogen, uppe i ett träd. Stackars gumman. A var där med en granne igårkväll och de var så dumma att de stog och slog med en pinne på trädet och trodde att hon skulle hoppa ner då. Nej då, hon klättrade ännu högre upp. Chansen att få ner henne nu är minimala. Ringa brandkåren? Kostar flera tusen kronor! Vad ska jag göra? Jag vet ju att hon inte kommer ner av sig självt, hon har ju faktiskt suttit i ett träd flera dagar tidigare och kom inte ner självmant. Grannen fick klättra upp efter henne, och detta är inget träd man kan klättra upp i. Är det inte sjukt att man måste betala flera tusen för att få ner sitt älskade husdjur?? Kan inte folk hjälpa till bara för att rädda ett liv, ne man ska ha betalt också. Jag kan betala, men flera tusen är lite för mycket för mig.

Saga uppe i trädet del 2

Nu är Saga fast långt uppe i ett träd igen (här är inlägget från förra gången)! Det började med att jag skulle ut och gå och då passade jag på att locka med mig Saga och Sanny, för visst är det lite häftigt när katterna följer med en när man är ute? De följde med idag vilket jag blev väldigt förvånad över. In på en skogsstig gick vi och precis när jag skulle vända ser jag en hund på stigen längre fram, därefter kommer två stycken ryttare. Hunden springer efter katterna som klättrar upp i varsit träd. Sanny en bit upp och Saga långt upp i ett annat träd. Ryttarna rider förbi och Sanny klättrar ner från sitt träd och springer hemmåt. Saga sitter hjälplöst kvar uppe i sitt träd. Sist var det en granne som klättrade upp och hämtade ner henne, nu går det inte att klättra. inga grenar och sen är hon väldigt långt uppe och hon ligger dessutom väldigt obekvämt på någon gren. Envis som hon är så kommer hon inte ner när man lockar på henne. Stackars liten. Några tips på hur man kan locka ner henne??


En händelserik födelsedag

Jag fyllde år igår och dagen blev allt annat än stillsam. Sanny har drabbats av urinvägsinfektion igen och eftersom läget kan vara livshotande var det bara att slå en signal till veterinären. Jag ringde veterinären redan förra veckan på Nyårsafton då jag misstänkte att han fått urinvägsinfektion igen. Hade jag åkt in med honom då hade det kostat mig 2500 spänn! På lördagen ringde jag ingen och fick lite antibiotika, vetrimoxin på recept. Av detta blev han alltså inte bättre så igår åkte jag in med honom strax innan klockan 14. De klämde på hans urinblåsa och det kom ut urin som dock var lite grusig. Sanny fick ett specialfoder samt en tablett så nu ska jag hålla tummarna. Besöket gick på 1200 kr! Det är även viktigt att han får i sig vätska och jäklar så han har druckit igårkväll och under natten. Han drack hela tiden och länge. Vet inte vad som har tagit åt honom...



En solskenshistoria

En solskenshistoria är när Zeplin som okastrerad försvann från sitt hem. Vi letade i sju hela veckor men utan att hitta honom. Vi annonserade och frågade grannar men så en dag fick vi ett samtal från en dam i Sanda som sett annonsen i tidningen. Hon som aldrig brukade kolla annonserna hade denna dag gjort det och direkt lagt märke till den gula katten som var så bekant den som dykt upp hemma hos henne. I flera dagar gick vi där och ropade på Zeplin utan resulatat. En dag kom vi katten nära vilket blev en besvikelse, det var ju inte våran Zeplin. Några dagar senare hörde hon av sig till oss igen, ännu en gul katt hade dykt upp hemma hos henne. Vi fick efter mycket slit tag på en kattfälla och i två hela nätter satt vi ute i kylan och väntade. När vi tillslut skulle ge upp och bege oss hemåt hör vi hur fällan smäller igen, vi springer dit och visst är fällan stängd. Vi öppnar den försiktigt och ser direkt att det är våran Zeplin, så liten och mager han hade blivit. Jag säger hans namn och han svarar. Det var verkligen ren tur att vi hittade honom...eller kanske ödet. Vad hade vi gjort utan Zeplin? Våran kelgris som ständigt finns vid våran sida och får oss att le. Vi gav aldrig upp hoppet och även om just hoppet släcktes flera gånger under dessa sju veckor så gav vi oss aldrig. Vi skulle hitta våran Zeplin!



Hos veterinären

Idag var jag och Sanny hos veterinären. Han har i några dagar slickat sig på snoppen nästan hela tiden vilket han normalt inte brukar göra. Idag ringde jag mamma för att höra om hon visste vad det kunde vara som var fel. Hon frågade om han kunde kissa och eftersom jag ej har tänkt på det bar jag honom till kattlådan och mycket riktigt hade han problem med att kissa. Han satt där ett bra tag och försökte. Jag ringde veterinären och de bad mig komma in med honom så det var bara att ringa efter skjuts. Nu har vi fått en diagnos och det var urinvägsinfektion eller inflamation. Han fick två sprutor och imorgon ska jag hämta ut medlet han ska behandlas med i en vecka. Jag måste även blötlägga all mat till katterna.



Sanny sover på mina strumpor


Helg = )

Äntligen helg! Idag var jag ledig och passade på att ta en tripp till stallet för att motionera Tolli. Jag värmde upp honom med lite longering och red sedan Selbäcksvägen och tränade lite kondition, mycket tölt och trav med andra ord. Lovade Elisabeth att jag skulle mocka åt hästarna också, jag fyllde även alla höpåsarna så att Elisabeth slipper hålla på med det i helgen. Nu ska jag ta det lugnt och se Idol ikväll.

Idag fyller Olle 7 år!

GRATTIS OLLE!

VÄRLDENS BÄSTA HUND!






















Besök hos Veterinären

I morse ringde jag till veterinären för att berätta om Zeplins ögon. Han tyckte det var bäst att undersöka honom så vi fick en tid klockan 14.00 idag. Nu är det bara att hålla tummarna, men något allvarligt lär det ju inte vara, en vanlig ögoninfektion går att bota om det är det. kanske är det bara smuts som har täppt till tårkanalen. Blir skönt när Zeplin slipper få glegg i ögonen flera gånger om dagen, även om han inte verkar besväras av det nu.


Saga Älskar skor!


Ny sand i kattlådan

Jag cyklade ner till Dollar Store lite tidigare idag för att köpa kattsand till kattlådan. Det var nog tur det för gissa vad jag hittade i hallen i morse? Jo en liten bajshög. Det var nog Zeplin som tyckte att lådan luktade för mycket och satte sig i hallen istället för att utföra sina behov. Nu är i alla fall den gamla äckliga sanden borta och ersatt med ny, fräsch sand. Som vanligt så var det Saga och Sanny som var där först och skulle direkt sätta sig och kissa.





Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0