Idag är en sorgens dag. Saga har ännu inte kommit hem men det ringde en kille bara någon gata bort och sa att han sett en katt som såg ut som henne. Eftersom det ringde så många när Zeplin var borta och det aldrig var han ville jag inte hoppas för mycket och bad honom att skicka en bild nästa gång han ser katten. Jag var där en sväng nyss och ropade efter henne men såg inte någon katt som verkade lik. Om det är hon vore det jättebra för då är hon inte långt hemifrån och borde kunna hitta hem igen.

Inte nog med att Saga är borta så fick jag ett sms av mamma på förmiddagen där hon berättade att Olle har epelepsi, han fick något anfall inatt. Han blev inlagd hos veterinären idag där dom har tagit prover och röntgat honom. Jag är just nu himla rädd att behöva förlora honom också. Denna älskade hund som är så speciell. Tänk om jag inte får se honom något mer! Att kanske aldrig mer få se Saga igen är jobbigt nog. Hur överlever man två förluster på samma gång!? Kanske kommer Saga hem och det inte är någon större fara med Olle, men just nu känns allting osäkert, tills jag får besked om annat.

Olle och Zeplin