Jag skulle precis ge upp och vi ringde A.s mamma som skulle komma och hämta oss och kattfällan. Det är kallt och klockan är typ halv 2 på natten. Vi har varit ute i ca 4 timmar.Jag ser att katten är framme igen och går och tittar. En smäll hörs när luckan går igen. Jag vinkar till A och hans mamma och springer till fällan. Jag tittar in i den och vem ser jag om inte Zeplin. Det var han! Jag har fortfarande inte fattat det. Zeplin är hemma igen! Han är rädd men visst är det han. Det såg jag direkt. Efter precis 7 veckor så är alla tre katterna tillsammans igen. Åh, vad glad jag är.

Tack Elisabeth som ringde mig när hon såg annonsen och tack för att du gett honom mat. Dig har vi att tacka för mycket. Utan dig hade vi inte hittat honom.