Var på en liten jobbintervju igår om man ens kan kalla det för en sådan. Jag träffade bara Ann som har hand om Målkullan´s lite snabbt för att prata om hur vi skulle göra. Hon frågade om jag var intresserad av jobb under Vasaloppsveckan och det var jag. Måste ta alla jobb som jag kan få. Hon tyckte att jag skulle komma in i Februari och provjobba lite och sedan kunde det bli aktuellt med lite helgjobb och sommarjobb. Men det kan ju bli mera också om de tycker att jag jobbar bra. Hoppas bara att det här passa mig nu så att jag kan göra bra ifrån mig, jag kommer i alla fall att göra mitt bästa och går det inte så bra i början är det för att jag inte kommit in i rutinerna än. Hoppas verkligen att de ger mig några gånger så att jag hinner få in rutinerna för då vet jag att jag är duktig. Som sagt jag är mycket nogrann och effektiv, och det är de egenskaperna som är viktigast i sånna jobb. Har i alla fall träffat henne nu och hon ville ju att jag skulle komma och provjobba så det är i alla fall början. Nu får man ta nästa steg. Och jag får jobba på min blyghet.

Men när jag satt där och pratade med denna Ann så kunde jag ändå inte slå bort tanken på att det inte kändes helt rätt allting. Jag har alltid känt att städdjobb och sådant kan passa mig för jag har alltid varit nogrann av mig och effektiv. Men jag började tänka, är det verkligen det här jag vill? Nej, inte för resten av mitt liv. Hästarna är ju mitt liv. Eller i alla fall det som jag hellst av allt vill jobba med. I stallet känner jag mig alltid som hemma. Där kan jag aldrig må helt dåligt, jag har ju hästarna. Det spelar nästan ingen roll till vilket stall man kommer, man vet vad som ska göras. Nu ska jag göra någonting helt annat, något som jag aldrig har gjort förut. Känns lite läskigt. Men min dröm är att jobba med hästar och det ska jag kämpa för. Jag vet det nu, att det är det som jag vill göra. Detta får bli ett tillfälligt jobb. Jag ska skicka in ansökningspapprena till Skaras Hästutbildning och hittar jag en lösning till katterna så åker jag nog dit. Jag menar förstås att jag hoppas på en lösning så att katterna kan flytta med. Även Saga och Zeplin är ju mina nu. Mycket att tänka på... Men allt kanske löser sig i slutändan, om det är det här som det är meningen att jag ska göra.